Blogg 25 för Sweden Rock Magazine.
Magnus Rosén ” on tour ” med Shadowside i USA.
Vi körde precis över Mississippi på väg mot Chicago. Ja den floden är ju rätt känd. Mycket vackert måste jag säga.
Ja nu är det redan blogg 25. Funderar lite på vad jag skall skriva så det inte blir för lika i varje blogg.
Är själv förvånad över att jag redan skrivit så många bloggar, ler. Kan ju bli en blogg bok 😆!
Nä det krävs så klar mer än några bloggar.
Men om jag skulle skriva en bok så skulle det definitivt inte vara Sex Drogs & Rock n Roll! Ni som läser min blogg har nog redan förstått detta. Först och främst ser mitt rockliv inte ut så, nr 2 det har redan skrivits åtskilliga sådana böcker.
Min bok skulle mer vara någon typ av personligt perspektiv på världen, musiken, människor, kulturer, andlighet allt blandat i livets mysterium och mirakel.
Musiken är bl.a ett transportmedel i denna livsresa för mig.
Men att skriva ligger på framtiden och om någon skulle vilja ge ut en sådan bok vs.
Oftast skall ju saker ligga rätt i tiden, typ ” vara inne ”! Och mitt liv är inte att ” vara inne ” följer ingen trend som någon annan har skapat, igen mode-designer, o.s.v. Jag följer bara min egen kompass och nyfikenhet.
Många människor har ju fullt upp med att följa strömmen och trenderna. Inget fel i det, men det är inte ” My cup of Tea ” så att säga.
Detta gäller även rocken. Har aldrig varit intresserad av att härma eller efterlikna någon speciell rockare. Inte heller någon speciell gren i rockens olika imager. Utan jag kör min egen grej.
Folk kan ha svårt att förstå andra människor som inte går i andras redan upptrampade fotspår.
Men före man är för högljud med sitt kritiserande kanske man skall se vad kontentan är av den som går sin egen väg. Vad är summeringen av den människan som kritiserar och vad har den åstadkommit?
Den kritiskes röst säger många gånger mycket mer om den själv, då den samtidigt blottar sin egen kunskap och sina egna resurser som människa.
Att gå sin egen väg är mycket spännande, men man får vara bered på att det kan sticka andra i ögonen.
Men förstår man hur det ligger till är det ingen fara.
Det ingår i resan så att säga.
Skall inte rada upp allt vad jag har gjort, men det är mycket annorlunda och intressanta möten med andra människor som jag aldrig kunnat drömma om att få uppleva.
Har besökt många olika kulturer och samhällsskikt.
Musiker av alla slag har passerar min väg från klassiska högutbildade musiker till dom som är som jag, självlärda. Även jazzmusiker, så klart rockare, popmusiker, blues ja listan är lång.
Andra kategorier av människor så som politiker, fattiga människor i Ghetton, rika fabriksägare, konstnärer, äventyrare, flygare, författare, nyskapande människor och företag så som Juteborg som jobbar mer mot en miljöovänlig och hållbar värld, där även jag är Ambassadör för o.s.v
En mycket intressant berg och dalbana i samhällets alla skikt.
Så här hade mitt liv inte sett ut om jag inte vågat gå utanför ramen och bara följt vad andra tycker och tänker.
Att ha åsikter börjar tyvärr bli riskabelt i vårt land. Då politikerna lärt oss att trycka ner den som har en åsikt mot etablissemanget, vilket är mycket ledsamt.
Men som medborgare tycket jag det i alla fall är viktigt att stå upp för jämlikhet mellan män och kvinnor. Motståndare till våld och droger. Allas rätt till att få ha sin personliga åsikt utan hatkampanjer.
Tycker också det är viktigt att vara observant att ta seden dit man kommer, det gäller olika grupper av människor, familjer samt även andra länder. Visar man respekt är det lättare för andra sidan att göra likadant.
Världen är upp och ner, och i denna verklighet skall man lokalisera sig i.
Det är inte alltid så lätt.
Vill säga att just min väg är så klart inte det viktiga, utan det jag försöker peka på är att våga följa sitt eget äventyr i livet efter ens egen förmåga, lust, önskningar och förutsättningar.
Om man någon gång undrar vem man själv egentligen är på denna livsresa? Detta händer nog oss alla någon gång.
Jag tror det kan sammanfattas med några få ord.
” Man är, det man gör / du är dina val ”.
Att titta tillbaka på livet och se vilka val som är gjorda, vad som har prioriterats o.s.v. där har man sin egen spegelbild. Bra eller dåligt, det är upp till var och en att avgöra.
Ändringar i livet sker på grund av olika omständigheter, men många gånger är det ens egna val det beror på! ( men inte alltid )
Så just ” valen ” är för mig en av livets meningar.
På tal om böcker och innehåll! 😉
Men nu tillbaka till rockmusik och USA turné med Shadowside på väg mot Chicago.
Den stora muggen kaffe börjar ta slut.
Ljudet från däcken och asfalten hörs igen efter en lite stund av funderingar som du just läst.
Känslan att få komma tillbaka till Chicago är kul.
Nu blir det att luta sig tillbaka och bara njuta av dagens resa.
En halv dag senare!
Konserten är gjord för en fantastisk publik i denna staden. Vi blev mycket fint mottagna med applåder och hejarop.
Hatten av för detta.
Länk till bassolot in Chicago.
Att känna folks uppskattning är lönen för mödan man lagt ner på musikens väg. Självklart måste man har betalt så som man får på alla jobb, men lönen i hjärtat talar jag om.
Vissa tror att man inte bryr sig då man spelat länge o.s.v. Men man blir lika glad varje gång man får njuta av några positiva ord. Ibland lite konstruktiv kritik vilket är intressant.
Skitsnacks kritik där kritikern vill trycka ner den andre eller helt enkelt vara elak, detta får man bara låta rinna av sig. Men detta händer inte så ofta. Folk är bra i det stora hela.
Kvällen avslutades när Shadowside och några musiker i förbandet sjung och grattade mig på min 55 års dag.
Underbart, ett stort tack för detta.
Läser också alla fina gratulationer jag fått Facebook. Detta gör mig också så glad att folk bryr sig och vill förmedla en god känsla på ens födelsedag. Tack för detta mina vänner!🙏✨💫!
Ses kanske i blogg 26 mot Detroit.
Magnus Rosén
www.shadowside.ws
www.magnusrosen.com